Sjukdomar

Tillförlitlig statistik på hur många kalvar som drabbas av sjukdomar i svenska nötkreatursbesättningar saknas. Data som presenteras under respektive sjukdom bygger därför på en blandning av befintlig statistik där man tagit hänsyn till ett visst mörkertal samt uppskattningar. 

Diarré

Diarré är den vanligaste sjukdomen för kalvar under tre månaders ålder och förekommer i både mjölk- och dikobesättningar. Enstaka kalvar kan drabbas men vissa besättningar har kontinuerliga problem med hög andel insjuknade kalvar. Den genomsnittliga diarréförekomsten i mjölkbesättningar uppskattas till 5 till 10 procent av kalvarna. Andelen insjuknade kalvar brukar vara högre under vinterhalvåret och under kalvningsintensiva perioder. Rotavirus och kryptosporidier är dominerande agens hos svenska kalvar. Eimeria (koccidios) kan vara ett problem särskilt för lite äldre kalvar. Coronavirus påvisas sporadiskt och E. coli F5+ är ett rätt ovanligt fynd. Salmonella kan vara en viktig orsak till diarré, men är i dagsläget ovanligt.  

Luftvägsinfektioner

Luftvägsinfektioner är ofta ett besättningsproblem och är särskilt vanligt hos förmedlingskalvar. Även akuta utbrott i besättningar utan problem förekommer. Uppskattningsvis drabbas mellan 5 och 10 % av kalvarna i mjölkbesättningar av luftvägsinfektioner. I kalvköpande besättningar är siffrorna ofta betydligt högre: för mellankalv redovisades 2009 en behandlingsfrekvens på grund av hosta på ca 26 %, slaktanmärkning för pneumoni 20 % och dödlighet på grund av luftvägsinfektion 3 %. Förekomsten skiljer sig dock mycket från besättning till besättning där mellan 0 och 50 procent av kalvarna drabbas inom besättningen. 

Navelinfektion

Oftast förekommer sporadiska fall, men i vissa besättningar kan man se anhopningar av fall som dock sällan blir så omfattande som vid utbrott av diarré eller luftvägsinfektioner. 

Polyartrit och ledinflammation

I Sverige anges förekomsten av polyartrit vara 0,6 procent. Oftast förekommer sporadiska fall, men i vissa besättningar kan man se anhopningar av fall som dock sällan blir så omfattande som vid utbrott av diarré eller luftvägsinfektioner. Polyartrit som besättningsproblem är vanligare i mjölkbesättningar än i dikobesättningar.  

Ringorm

I Sverige är sjukdomen vanligare i kalvköpande besättningar och mjölkbesättningar än i dikobesättningar. År 2005 uppskattades tre av tio mjölkbesättningar ha djur med ringorm (i flera europeiska länder rapporteras incidensen vara cirka tio procent men i Norge är sjukdomen nästan utrotad. 

Sepsis/blodförgiftning

Oftast förekommer sporadiska fall, men i vissa besättningar kan man se anhopningar av fall. Sepsis som besättningsproblem är eventuellt vanligare i dikobesättningar än i mjölkbesättningar.  

Oral nekrobacillos

Oral nekrobacillos är sannolikt inte så vanlig i Sverige, men det finns rapporter om besättningar som kan ha stora problem. Det är främst unga djur som drabbas, men sjukdomen kan även ses hos vuxna nötkreatur.