Rengöring


Kalvningsplatsen är kalvens första kontakt med stallmiljön. Då kalven ännu inte hunnit få i sig råmjölk och tillgodogjort sig dess antikroppar är den helt oskyddad för eventuella smittor. En väl rengjord och gärna desinficerad kalvningsplats är således grunden för en god start för kalven. Om man ska prioritera rengöringen på ett ställe på gården så bör det vara på kalvningsplatsen. Mekanisk rengöring bör göras efter varje kalvning alternativ kalvningsgrupp, medan desinfektion kan göras mer sällan om den mekaniska rengöringen är grundlig. 

I dikobesättningar där man tillämpar kalvning på djupströbädd rekommenderar man oftast att bädden ligger kvar hela stallsäsongen om den är välfungerande och brinner.  Att bädden brinner gör att eventuella smittämnen överlever sämre. Om man istället väljer att mocka ur bädden så finns risken att kalvarna utsätts för smittämnena vilket ökar risken för att de insjuknar i exempelvis diarré. Om bädden inte börjar brinna kan man vara tvungen att mocka ut för att bibehålla hygienen och för att bädden inte ska bli för hög.  

Mekanisk rengöring – utgödsling och eventuell tvätt 

Den mekaniska rengöringen är viktigast eftersom det tar bort mer än 90 % av alla smittämnen. Det är dessutom en förutsättning för att en eventuell desinfektion ska fungera då smittämnen kan ligga skyddade i kvarlämnad smuts. Anpassa rengöringsmetoden (utgödsling, skrubbning, skurning, högtryckstvätt eller annan metod) efter årstid, omgivningens beskaffenhet och det material som ska rengöras.  

Under vinterhalvåret rekommenderas som regel bara utgödsling då det kan vara svårt att få boxen att torka helt innan nästa kalvning och tvätt av kalvningsutrymmet bör istället göras under den varma årstiden såvida man inte har specifika problem som kan härledas till hygienen i kalvningsutrymmet. 

Högtryckstvätt ger bättre rengöringseffekt precis där man sprutar jämfört med manuellt skurande, men det höga trycket kan också sprida små vattendroppar (aerosoler) som kan bära på smittämnen. Dessutom kan rengöring med onödigt mycket vatten främja en del sjukdomsalstrande mikroorganismer. Sådan rengöring bör därför användas med förstånd och bara i stallar där inga djur vistas för tillfället. Den som utför rengöringen ska använda nödvändig skyddsutrustning inkluderande andningsskydd.  

Förslag till rengöringsrutiner: 

  1. Efter varje kalvning/grupp:
  • Den spontant avlossade efterbörden avlägsnas då den är en perfekt grogrund för bakterier. 
  1. När boxen blir tom från djur: 

Efter varje kalvning i ensambox alternativt efter varje omgång i gruppkalvningsbox. 

  • Mocka ut all lös gödsel och strömaterial.   
  • Kalka kalvningsutrymmet med släckt kalk, ca 1,5 kg per kvadratmeter alternativt strö på Stalosan eller liknande produkt. 
  1. Tvätt:

Rekommenderas inte under vintern, men bör göras regelbundet under den varma årstiden alternativt vid behov. Om man har problem med kalvdiarré kan det i vissa fall vara nödvändigt att tvätta relativt ofta för att stoppa en smitta. I besättningar med säsongskalvning i gruppbox kan det räcka med en årlig tvätt när alla kalvningarna är avklarade såvida man inte har specifika problem som kan härledas till hygienen i kalvningsboxen. 

  • Alla ytor blötläggs med vatten blandat med rengöringsmedel i två till tre timmar för att lösa smutsen. Vid stark nedsmutsning krävs längre blötläggningstid. Hett vatten (inte över 50 - 60°C) och ett basiskt rengöringsmedel innehållande tensider bör användas.  
  • Tvätta/skura/högtryckstvätta rent med vatten tills all synlig smuts är borta, när strukturen på samtliga material syns klart, samt när spolvattnet inte är grumligt eller innehåller smutspartiklar.  
  • Efter rengöring ska samtliga ytor torka upp fullständigt, gärna i solljus. Torrtiden bör vara åtminstone 48 timmar, men helst 14 dagar. Detta oavsett om du ska desinfektera eller inte. 

 

Desinfektion 

Desinfektion innebär att man minskar antalet smittämnen till en sådan låg nivå att mottagliga djur som kommer i kontakt med ytan inte blir sjuka. Desinfektion av kalvningsboxen bör göras regelbundet, men så länge man är noggrann med den mekaniska rengöringen och inte har ett pågående sjukdomsutbrott behöver det inte göras efter varje rengöring.  

Desinfektion görs oftast med hjälp av kemiska desinfektionsmedel. Dessa har skiftande egenskaper och lämpar sig för olika ändamål och för olika smittämnen. Man bör alltid följa tillverkarens anvisningar noggrant, speciellt vad gäller verkningstiden. Mängden desinfektionsmedel ska anpassas ytans storlek enligt tillverkarens anvisning. Om desinfektionsmedlet snabbt rinner av en behandlad yta bör behandlingen upprepas, för det är viktigt att hela ytan täcks ordentligt av medlet under den tid som tillverkaren rekommenderar. Likaledes bör desinfektion endast göras på helt torra ytor då det annars sker en utspädning av medlet med därtill försämrad effekt. Slutligen ska man alltid följa säkerhetsanvisningarna för medlet. 

Förslag till tillvägagångssätt: 

  • Se till att ytan är helt torr och ren.  
  • Applicera rätt koncentration och mängd lösning (liter per m² yta) enligt anvisning från tillverkaren. Använd gärna ryggspruta. Var speciellt noga i hörnor, sprickor, fogar och porösa material som kan innehålla smittämnen, till exempel trä och betong. 
  • Börja behandla högt och arbeta neråt väggarna mot golvet. 
  • Låt ytorna torka helt innan användning