Märkning, avhorning, kastrering


Märkning av kalvar

Alla nötkreatur måste enligt lag vara märkta med gula plastbrickor i båda öronen där id- och besättningsnummer (produktionsplatsnummer) ska framgå. Märkningen ska ske inom 20 dagar efter födseln. Kalvarna märks med hjälp av en tång (påminner om håltagning i örsnibben hos människa). Märkningen (och vidhängande rapportering) syftar främst till att hålla djur friska genom att snabbt kunna spåra djur via märkningen och på så sätt förhindra fortsatt smitta. Sedan är det förstås praktiskt för djurägaren att hålla koll på identiteten på sina djur.

Läs mer om märkning av nötkreatur på Jordbruksverkets webbplats

 

Avhorning av kalvar

De flesta mjölkraskalvar i Sverige avhornas för att skapa en säkrare miljö för såväl djur som människor då majoriteten av våra nötkreatur hålls i lösgående system där risken för stångningsskador är stor. Avhorningen sker genom att kalvens hornanlag bränns med ett brännjärn. Kalven ska enligt lag alltid vara lokalbedövad (hornanlaget bedövas så att kalven inte känner något) under ingreppet. Kalvar yngre än två månader får avhornas på bara lokalbedövning och avhorningen kan därför utföras av husdjurstekniker. Äldre kalvar måste utöver lokalbedövning också få lugnande läkemedel och en veterinär måste då utföra ingreppet. Smärtstillande läkemedel kan ges (och ges ofta) till både äldre och yngre kalvar. Ekologiska kalvar får bara i särskilda undantagsfall avhornas efter åtta veckors ålder. KRAV:s regelverk kräver smärtlindring i samband med avhorning.

Dikokalven kan också avhornas men då det är arbetskrävande blir det mer och mer vanligt att hornlösa (pollade/kulliga) raser eller linjer används i aveln. Det finns även kulliga mjölkraser eller arvsanlag inom raser med horn som ger kullighet.

Kalvar som föds i biodynamiska (Demeters regelverk) besättningar får inte avhornas.

Läs mer om hornen hos nötkreatur här.

 

Kastrering av kalvar

En kastrerad tjurkalv heter stut (oxe om den är äldre än 2 till 3 år). Stutar är mer lätthanterliga än tjurar så besättningar som vill ha ungdjur av hankön på bete väljer ofta att kastrera. Stutarna kan då också gå tillsammans med hondjuren. En stut har dessutom oftast högre grad av marmorering i köttet vid slakt än en tjur. Kastrering sker under lokalbedövning (lagkrav) och ofta även med lugnande läkemedel. Smärtstillande medicin kan ges. Ingreppet måste utföras av veterinär. Kastreringen kan utföras med lite olika metoder. Kastrering där ett gummiband sätts på pungen för att få den att skrumpna och dö av är inte tillåtet i Sverige.

Ekologiska besättningar får bara i särskilda undantagsfall kastrera kalvarna efter åtta veckors ålder. Kravs regelverk kräver smärtlindring i samband med kastrering.